Första snön

Idag kom den första snön i Stockholm och den ligger kvar. Barnen är överlyckliga och vill bara vara ute och leka och själv tycker jag att mysfaktorn stigit med 100% jämfört med tidigare i veckan. Ikväll blev det italiensk kikärtsoppa till middag, ett par glas Sapro Sasso till och jag bara njöt av att titta ut på snön. En av de mysigare middagarna på länge.

Men det började inte så bra imorse. Våningsängen skulle levereras mellan klocka 9 och 10, vilket innebar att jag måste lämna extra tidigt för att vara hemma till 9. Klockan 8 ringer det på dörren. Där står städaren, som skulle kommit kl 11.30, och säger att den föregående kunden inte ville att han skulle komma kl 8. Jag är mitt i påklädningen av två busiga killar och blir lite matt. Jag säger vänligt men bestämt att vi har bokat 11.30-14.30 så han är välkommen tillbaka senare. Han sa ok och gick. Lämningen gick på nolltid och Timothy var helt lyrisk över snön. Samuel och jag skyndade tillbaka hem. Men det dröjer till kl 11 innan sängen kommer och då har mitt tighta schema spruckit totalt.

Jag hann i alla fall till NK för att äta lunch med Jenny. Det var flera månader sen vi sågs och det var så kul att se henne. Tyvärr hann vi inte prata så mycket men på tisdag är det julfest på jobbet och då ses vi igen. Jag fick en jättefin present från NY, ett minne ifrån det marathon som jag skulle deltagit och som sedan blev inställt. Jag hoppas verkligen att vi kommer iväg båda två nästa år.

Uppskattad present från NY

Sen var det full fart ut på stan för att handla presenter till Perry som fyller år på söndag. Jag hade fått noggranna instruktioner från Timothy om vad jag skulle köpa. Han är mycket engagerad och ser fram emot söndagen. När jag promenerade mot Slusesn för att ta bussen till förskolan passerade jag Stenbecks ståtliga julgran på Skeppsbron. Nu är den klar och nu är det verkligen snart jul.

Julgranen

 

Idag kom jag tidig till förskolan och alla barnen var inne och åt mellanmål, annars lämnar och hämtar vi alltid ute. Pedagogerna berättade att Timothy, tillsammans med en tjej på hans avdelning, just haft teaterföreställning för den övriga gruppen. De var så imponerade över föreställningen och visade film på barnen. Jag blev varm om mammahjärtat såklart och kände samtidigt en stor tacksamhet mot vår förskola. De har bidragit mycket till att Timothy är så trygg och har utvecklat en så god självkänsla att han vågar, och framförallt gillar, att stå framför gruppen och prata och agera. Men Timothy är inte unik i gruppen på något sätt utan alla barn får samma chans och lika mycket tid i rampljuset och det är värt hur mycket som helst. Idag stannade jag och Samuel ganska länge på förskolan innan vi gick hem. Samuel fick lite mellanmål och fick vara med och rita. Gissa om han var glad? Barnen är så gulliga och pratar jättemycket både med mig och Samuel. Så jag förstår varför Timothy älskar att gå till förskolan och blir arg ibland när det är fredag och han måste vara hemma. 

 

Efter förskolan ville Alicia och Timothy leka ute i snön men det ville inte föräldrarna så vi gjorde en kompromiss, de fick leka i snön påväg ner till Fogia där vi fikade. Det funkade och alla var glada. Fiket hade stängt men vi fick lite bullar, julmust och te i alla fall.

 

Påvägen hem sprang Timothy hela vägen längs kajen och gjorde snöbollar som han kastade på mig. Samuel sprang också så gott han kunde och skrek av förtjusning över det vita på marken.

 

Samuel i snön

Timothy gör snöbollar

 

Nu sover båda barnen och vi ska fixa lite inför att mäklaren kommer imorgon. Den här veckan har varit helt hysterisk med hantverkare, städning, varuleverans och imorgon mäklare.Nästa vecka har vi inga hembesök inplanerade och det ska bli skönt. Och så har vi en våningsäng i Timothys rum så det finns hopp om att få sova gott åtminstone varannan natt.