Gamla och nya vänner

Just nu är jag lite låg och jag tänkte tillåta mig att vara det. Jag är förkyld igen och har inte kunnat träna på hela veckan. Och hela tiden kommer det reklam och tidningar i brevlådan om att det är dags att börja träna inför Vasaloppet och igår kom nya Runner's World. Men jag väljer att inte bli stressad för det tjänar ingenting till. 2013 får bli ett mellanår för mig, det kommer inte bli några personbästa och det är bara att acceptera för annars är det ingen idé att genomföra några lopp alls under nästa år. Jag tänker försöka ha kul och delta i de lopp jag känner för. Jag hoppas i smyg att Perry och jag ska åka Vasaloppet och Vätternrundan tillsammans, ooooo så romantiskt...

Igår var vi på Öppna förskolan på förmiddagen och på eftermiddagen gick jag faktiskt hem och sov för ovanlighetens skull. Sen hämtade vi Timothy och åkte hem till goda vänner i Sundbyberg för att äta middag. En gemensam kompis från Malmö var på besök som vi inte träffat på länge. Det var full fart med fem barn, alla rätt trötta så de växlade mellan att vara speedade, arga, glada och ledsna. Men hur som helst så var det supertrevligt. Det var länge sen vi sågs och jag hade gärna stannat kvar längre, men kl 19 åkte Samuel och jag hem för att sova. Perry och Timothy kom hem senare.

På middagen igår diskuterade vi relationer, och då framför allt vänskapsrelationer. Vi konstaterade att man under åren tappar kontakten med vissa kompisar som man trodde man skulle umgås med hela livet. Medan man samtidigt får kontakt med nya personer som man börjar umgås med och som så småningom kanske även blir ens vänner. Vissa menar att man inte kan få nya riktiga vänner i vuxen ålder, men det tror jag man kan. Jag sörjer inte vänner jag tappat kontakten med, det berodde ju troligtvis på något, utan glädjs istället nästan varje dag över de relationer jag har. Det har aldrig legat för mig att umgås med någon bara för att det alltid har varit så, även om det inte ger mig något längre. Då ägnar jag hellre tiden åt annat. Idag har jag fler nära vänner än för några år sen. Mina vänner är personer i olika åldrar, med olika yrken, utbildning, ambitioner och drömmar men alla är lika viktiga för mig. Det som kännetecknar mina vänskapsrelationer är att oavsett hur ofta eller sällan vi ses så känns det aldrig som det var längesen. Och det förekommer inga förebråelser, ursäkter eller dåliga samveten om man inte hört av sig på ett tag, möjligtvis förklaringar. Däremot kan man önska att vi kunde ses oftare.

Igår hade Perry och jag 9-årig förlovningsdag, men den passerade nästan obemärkt förbi. Och idag fyllde Samuel 1,5 år, vilket vi kanske borde firat eftersom vi inte hade möjlighet att fira hans 1-årsdag. Men det hanns inte med och lika glad var han. Men nu är vi i alla fall rättsliga vårdnadshavare till vår lilla Samuel, så nu kan vi ge honom fler namn (hos Skatteverket heter han fortfarande inte Samuel), döpa/namge honom och vi har även rätt att få föräldrapenning för honom. Det känns bra. Nu ska vi bara skicka de sista handlingarna till Sydkorea och sen kan vi släppa barnprojektet för gott.

Idag var jag och badade med båda killarna och det var en liten utmaning, men det var helt klart värt det för de tyckte det var jättekul. På kvällen var jag på AW med min gamla grupp på jobbet, som numera inte finns. Vi var på Hotellet och det var mycket trevligt. Jag beställde dock en alldeles för liten maträtt för att bli mätt, trots att jag ätit kasslerstuvning med killarna hemma, så det fick bli skumpa i baren istället :). Jag gick hem precis när det började bli lite drag på Hotellet men var rätt nöjd då. Nu väntar en härlig helg med familjen, en middag med goda vänner och även en brunch med bästa tjejerna. I have a great life!

Moët von oben