Ally mitt i livet: ÄNTLIGEN är det vår!

Det satt långt inne men nu har till och med jag slutat med mössa för den här vintern. Det känns lite bart men samtidigt underbart. Inte ens när jag cyklar till jobbet åker mössan på, fast den ligger i väskan ifall jag skulle börja frysa. Idag öppnade Boule & Berså och det såg härligt ut att sitta där i solen och dricka öl. Det måste vi prova så snart som möjligt :).

Veckan har hittills varit rätt lugn och skön ur alla synvinklar. Träningsmässigt så har jag tagit det lugnt, har ju börjat ladda så smått inför Kungsholmen Halvmarathon på lördag. I måndags var det i och för sig hårdkörning på crawlkursen, vilket resulterade i mjölksyra i trötta ben som sprang 3 mil i lördags och cyklade 9 mil i söndags. Men det var så kul att ha en engagerad tränare som sa till mig precis vad jag ska göra så jag kämpade på hela lektionen. I tisdags orkade jag dock knappt cykla till jobbet... I dag har jag och Anna joggat samt sprungit några intervaller á 400 meter i ca 4.10-fart. Det kändes också rätt bra i fortfarande trötta ben. Hoppas de hinner återhämta sig till på lördag.

På det sociala planet har veckan varit mycket givande. Jag njöt av att få hem killarna i söndags och jag tyckte nästan att de små växt under tiden de var borta. De var alla bruna och fina och hade massor att berätta. Valborg firade vi hemma hos några kompisar i Finnboda. Där bjöds det på långkok, bubbel o vin, snacks och dessert. Barnen lekte fantastiskt bra hela kvällen och Samuel somnade lagom till vi skulle gå hem. Ja, ja det är väl bara att acceptera att det kommer vara såhär nåt år till. Vi har fortfarande småbarn medan de flesta vi umgås med har minstingar som är jämngamla med Timothy, vilket innebär att de har det ganska bekvämt. Det blev en supertrevlig kväll, men som tur var inte så sen.

Smaskig Valborgstårta

Idag tog Perry morgonpasset och slog till med att cykla 10 mil, jag slår vad om att han hade som målsättning att slå min prestation i söndags och det gjorde han ju... Superbra jobbat var det i alla fall med en imponerande snitthastighet, för precis som för mig i söndags var det solokörning i bitvis kraftig motvind och grova däck på cyclo crossen. Tänk vad vi kommer flyga fram sen när vi kan få lite draghjälp och har slicks på hjulen. Men än så länge ägnar vi oss åt fostrande träning! Sen var vi i Nyckelviken hela eftermiddagen. Vi fikade, spelade fotboll och tittade på djuren. Vädret var fantastiskt men det blåste lite kyligt från havet. Barnen var lite trötta efter den sena kvällen igår det de pendlade mellan eufori och hysteri. Tur att man själv var hyfsat pigg och stundtals kunde uppvisa nåt som liknade tålamod. Timothy har alltid tyckt att det är kul att klappa djuren och har ingen respekt alls för dem. Idag bet en häst tag i hans gröna fleece, jag blev livrädd och slet loss honom, men Timothy bara skrattade och sa att hästen nog trodde det var gräs. Så lagom kul tyckte jag, nästa gång kanske den tror att hans små fingrar är morrötter... Samuel var mest road av att gå omkring med sin gula hink och ösa ner grus i den, hälla ut, ösa i nytt, hälla ut osv. Honom kan man sätta i en sandlåda och sen sitter han där hela dagen.

Klockan halv-8 sov båda killarna och det blir en tidig kväll för mig också. Men nu blir det soffläge med en bra bok, jordgubbar med daimkross-grädde och lite glass. Sen ska jag gå och lägga mig på min nyligen införskaffade spikmatta för att se om den kan råda bot på min dåliga nattsömn.