Julfirandet inleddes på söndagen hos mamma/mormor i Norrtälje. Perry var motvilligt tomte och de små barnen, kusin Alice och Samuel, var uppspelta och lite reserverade. Medan Timothy trodde sig veta att det var pappa men han höll god min och spelade med. Jag hann med en härlig 15-km löptur i skogen på förmiddagen, sprang vilse men hittade tillbaka till slut. Längtar ut igen för det finns massor att utforska.
Måndag var resdag. Färden gick till Småland till svärföräldrarna. Där väntade barnens kusiner och det var julpyntat in i minsta detalj. Tyvärr uteblev snön och vädret var grått, regnigt och blåsigt hela helgen. Men julhelgen blev lyckad ändå. Barnen, i åldrarna 8, 6, 6, 2 och 1 år, lekte från morgon till kväll och vi vuxna satt mest och åt eller ägnade tiden åt att förbereda nästa måltid. Jag tog en lugn löptur på julafton för att göra lite plats till julmaten, men annars har det inte varit så mycket fysisk aktivitet de senaste dagarna. Tomten kom med otroligt mycket julklappar. Barnen var i himmelriket och hann knappt med att registrera vad de fick i present. Även jag måste ha varit snäll för jag fick fina julklappar. På julaftonskvällen åt vi ett fantastiskt julbord innan vi alla hamnade framför TV:n.
Delar av julbordet...
...och så resten!
Juldagen förflöt i en lugn lunk. Igår, Annandag jul, tog Perry och jag en tur till Västervik för att kolla lite på mellandagsrean. Vi handlade lite fina kläder på Ogräs, en butik som har jättesnyggt mode för både killar, tjejer och barn. Det är alltid kul att shoppa lite i en annan stad än Stockholm och en lyx att få ett par timmar på tu man hand utan barnen. På kvällen styrde vi en fullpackad bil mot Täby igen. Takboxen var lastad med fin björkved, som vi ska elda med i vår fina öppna spis, och bagagelyckan var proppfull med julklappar. Det var så otroligt skönt att komma hem till huset igen. Borta bra men hemma bäst känns verkligen sant just nu trots att vi bara bott i huset mindre än en månad. Jag trodde aldrig att jag skulle trivas så bra men det känns som en helt annan livskvalitet än i lägenheten och då har vi ännu inte utnyttjat trädgården. Barnen älskar att bara vara hemma och det känns inte som att man går på varandra på samma sätt som i lägenheten. Men det där är en grej som växt fram hos mig och jag har full förståelse för dem som aldrig kan tänka sig att flytta till hus och som värdesätter närheten till stan högst av allt, för så var jag ju själv fram till för bara några månader sen. Så jag är glad att man kan ändra sig, för tänk vad hemskt det hade varit att ha köpt ett stort hus i förorten och sen bara ångra sig och längta tillbaka till lägenheten!
Nu ska vi bara vara hemma och lediga till den 7 januari. Vi ska fixa i ordning i huset och bara ta det lugnt och göra saker med barnen. Imorse var jag på Tibblebadet för första gången. Jag var nästan ensam på hela anläggningen och fick en hel 50-metersbana för mig själv. Lyxigt även om själva badet inte alls var i klass med Eriksdalsbadet. Perry håller på att montera ihop sin trainer i källaren, så snart blir det åka av!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar