Nyår 2012

Precis som förra året firade vi nyår tillsammans med Magnus, Åsa och Elsa i Idre, i samma stuga. Det enda som var annorlunda var att Samuel var med den här gången. På nyårsafton var det full fart. Alla åkte skidor på dagen och sen lagade vi en trerättersmiddag på kvällen. Till förrätt blev det hemgjord räksoppa och champagne. Till varmrätt lammytterfilé som tillagats på låg temperatur i ugnen, risotto med sparris och rödvinsås och så ett gott rödvin såklart. Desserten bestod av glass, grädde, hallon, maränger och choklad- och lakritssås.

Vi hade en härlig vecka och jättetur med vädret. Temperaturen var aldrig under -10 och vi såg solen ett par dagar. Det var tillräckligt mycket snö men det hade inte skadat med nån decimeter till. Spåren var ganska fina men det var svårvallat eftersom det snöade och var ganska milt flera dagar. Jag fick dock ihop nästan 9 mil vilket jag är nöjd med. På nyårsdagen var jag ute en kort morgontur och fick se solen gå upp mellan träden. En bra start på det nya året!

Naturen är god

En sak som jag saknade i Idre var bra internetuppkoppling. Det var stendött med Telia så det blev inget bloggande på hela veckan.

Timothy gick i skidskola på förmiddagarna och sen åkte han och Elsa i backen eller längdskidor på eftermiddagen. Båda två var med i skidtävlingen GB-cupen. De var jätteduktiga och fick diplom, en buff och varm saft. Samuel fick åka pulka eller leka i snön. En dag tog Samuel och jag sittliften upp på toppen för att äta lunch med skidåkarna. Det var en solig och fin dag och Samuel fick ta sina första steg på fjället. Han sprang omkring som en liten kalv på grönbete och visste inte åt vilket håll han skulle springa först.

Samuel på fjället

 

Mina killar på fjället

 

Två tappra skidåkare inne på skidstadion

 

Samuel fick även gå på sin första after-ski och det verkade han gilla skarpt. Det var på restaurang Nästet en eftermiddag. Vi hade trängt ner oss vid ett bord och tog en fika. Efter en stund började en trubadur spela. Samuel blev helt vild och satt och gungade i takt med musiken och klappade takten i bordet. Han fick låna ett par googles av en kille som satt bredvid honom, för att få in den riktiga after-ski-känslan :). Så där satt han och diggade och skålade med alla med sin pip-mugg och såg ut att njuta av livet.

Magnus och Samuel på after-ski

Imorse när vi vaknade var det dimmigt och det regnade. Så det kändes inte så hemskt att packa bilen, städa stugan och bege oss hemåt. Men vi blev inte så glada när vi närmade oss Stockholm och såg snötäcket bli tunnare och tunnare och när vi kom hem var det ingen snö kvar alls.

Glada skidåkarbarn 

Så vad förväntar jag mig av 2013? Jag har faktiskt inte hunnit fundera över det. Men när jag ser tillbaka på 2012 så inser jag att det kommer bli svårslaget. Det var året då vi äntligen fick åka och hämta Samuel. Det var även året då jag sprang sex lopp, varav jag är riktigt nöjd med två, samt åkte Öppet Spår. Det var året då vi var i fjällen fyra gånger och Timothy blev en riktig liten skidåkare. Det var året då jag fyllde 40 år och hade turen att få fira den med familj och vänner en underbar sommarkväll på landet. Ja listan kan göras lång med små och stora händelser som alla bidrog till att göra året till ett sällsynt bra år.

2013 får bli som det blir, jag tror det blir bra men annorlunda från förra året. Nu blir det fokus på barnen och familjen och sen får jag se hur mycket jag hinner träna och vilka lopp jag ställer upp i. Det kommer inte blir några personliga rekord i år, det vet jag redan, för det kräver mer träning än jag hinner med just nu. Träningen ska vara kul och får inte bli ett stressmoment. Så jag har lovat mig själv att i år ska jag vara tacksam för den träningstid jag får, träna sånt jag tycker är kul och göra mitt bästa utifrån förutsättningarna. Mitt stora mål i år är att komma iväg till New York i november tillsammans med Jenny för att springa NY Marathon. Det skulle vara jättekul!