Jag tror framför allt det beror på att Samuel har varit väldigt harmonisk den här veckan. Magen är mycket bättre nu och han har börjat prata en massa. Han härmar ord och pekar och visar vad han vill. Vi har haft mysiga dagar tillsammans och det går att kommunicera med honom nu vilket är jättekul. Det känns som vi lärt känna varandra ännu bättre och som att han blivit ännu tryggare, som att vi gått in i en ny fas. Och mitt alltjämt dåliga samvete, för att vi ryckte upp honom från hans trygga tillvaro i Korea, dämpas när jag ser att han utvecklas och knyter an till oss mer och mer. Det är lätt att glömma att han bara varit hos oss i fem månder och att anknytningsprocessen är långt ifrån slut, den har bara precis börjat, så ibland måste vi påminna oss själva om att inte ha för höga krav på honom. Men han är en fantastiskt lite kille som sprider mycket glädje i familjen. Sömnen har också blivit mycket bättre. Numera somnar han alltid inom 5-10 efter lunch i vagnen utan protester. Och kvällsnattningarna är som en dröm jämfört med första månaderna. Han somnar alltid själv, ibland tar det rätt lång tid men då ligger han själv i rummet och pratar lite. Sen sover han hela natten till 6-7-tiden. Så det har hänt mycket på de här fem månaderna!
I onsdags åkte Timothy iväg på minisemester till Norrtälje. Vi mötte mormor vid Tekniska Högskolan och sen tog de bussen norrut. Timothy fick sitta längst fram på övervåningen, vilket han hade pratat om sen de började köra dubbeldäckare till Norrtälje.
Tid för avgång
Igår åt vi lunch med Magnus. Vi bjöd honom på pizza eftersom han fyllt 40 år. Det var trevligt och väldigt gott. Sen promenerade jag hem i solskenet. Trots att det var -10 grader kändes det inte så kallt. Det är sagolikt vackert i Stockholm nu, precis som på ett vykort. På kvällen var jag på mingel med jobbet. Det var jättetrevligt och kul att träffa kollegorna. Alla är så artiga och frågar hur det går med Samuel och det kändes kul att kunna berätta hur underbart söt och go han är och att allt går jättebra. Nu är det bara två månader kvar på min föräldraledighet så det gäller att ta vara på tiden och njuta av ledigheten. Det är ju sista gången.
Skeppsholmen
Idag har vi varit i Norrtälje och hämtat Timothy. Han hade haft det jättebra hos mormor och bara gjort roliga saker och inte hunnit sakna mig alls. Mamma passade barnen en stund på eftermiddagen så jag hann ta en joggingtur, den första på ca 2 månader. Det var kallt men härligt. Jag sprang, eller snarare joggade, längs vattnet och njöt av utsikten. Men foten kändes lite grann och luftrören gillade inte -13 grader så jag var bara ute i 35 minuter. Imorgon ska jag förhoppningsvis åka lite längdskidor om jag känner mig pigg. Det har varit rätt skönt med en lugn vecka, med tanke på att jag känt mig lite sliten och förkyld, så jag hoppas att vilan gett resultat och att energin har återvänt. I skrivandets stund känns det dock inte så...
Norrtäljeviken
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar