Mitt livselixir

Helgen förflöt enligt planen och blev faktiskt bättre än förväntat. Svärföräldrarna anlände i torsdagkväll vilket innebar att jag hann simma innan jobbet på frdagen. Morgonsimning i Mörby är den bästa starten på dagen!

Lördagen inleddes med uppvaktning på sängen för båda killarna. Samuel hade flyttat in till Timothy för att vi skulle kunna sjunga för dem båda samtidigt, det hade de planerat redan på fredagen de små sötisarna. Det blev många paket och en god frukost med både kanelbulle och chokladbollar. Efter att även vi vuxna ätit en rejäl frukost åkte vi till Rönninge by där det var Musikskolans dag. Timothy hade uppspelning med Småstråkarna. De är jätteduktiga, tänk att de bara spelat snart ett år. Timothy hade övat in mågra extra låtar och kunde hänga med andra- och tredjeårseleverna på dem, det var han mycket stolt över. Sen gick vi omkring och tittade på djuren en stund och Timothys grupp fick glass av sin fantastiska fiollärare Gunnar. Sen var det full fart hem och förbereda födelsedagskalas. David och Sofie kom över med killarna och det blev födelsedagsfika och sen grillmiddag på kvällen. Det var jättemysigt även om jag var ofattbart trött hela dagen. Tur att vi i år begränsade kalaset till familjen, jag hade inte orkat med mer.

Glad 4-åring

Fina killar i nya Houdinis

Födelsedagstårtan

På söndagen steg Perry och jag upp kl 6.30 och stack ut på en cykeltur. Vi körde upp till Rimbo och vände, det blev drygt 10 mil. Vädret var perfekt, förutom att vi hade lite motvind både dit och hem hur det nu är möjligt. Men det var fantastiskt att ha sällskap. Jag kände mig stark och orkade trycka på hela vägen, ett bra formbesked inför Halvvättern om två veckor. Men nu blir det lite vila inför Maran på lördag. Söndageftermiddag var det dags för Samuels kompiskalas som han hade tillsammans med sin bästa kompis Cayenne. Det blev ett lyckat kalas med lagom många barn och vuxna. Som vanligt var barnen inte så intresserade av tårtan efter att ljusen blåsts ut, men det var strykande åtgång på chokladbollarna. På kvällen var vi alla rätt trötta och det blev en tidig sänggång för både barn och vuxna.

I måndags var jag ledig med Samuel och det var skönt. Även om vi hade fullt schema med frisörbesök och 4-årskontroll på BVC så var det skönt att vara hemma. Frisörbesöket gick jättebra och Samuel är nu sommarklippt och fin. Han står framför spegeln och beundrar sin frisyr och säger att han nästan är lika snygg som Timothy, den stora idolen :). 4-årskontrollen gick däremot lite trögare. Samuel vägrade ha lurar på sig vid hörselkontrollen, vägrade stå på ett ben, kunde inte rita en gubbe och ville nästan inte prata alls. Däremot gick det bra att väga och mäta honom den här gången, till skillnad från på 3-årskontrollen. Sköterskan var dock inte så orolig men vi ska höra av oss om vi upplever att han hör dåligt. Så det blir nog folk av honom också så småningom. 

Den senaste veckan har det inte blivit så mycket träning, lite löpning och simning och ett långt cykelpass i söndags. Men det gör inte så mycket, bara jag får nåt så mår jag bra. Och när jag inte hinner träna så mycket ser jag till att röra på mig ändå. När andra tar bilen till förskolan, cyklar eller går jag de 2 kilometrarna fram och tillbaka, när andra väntar 6 minuter på bussen så går jag en eller två hållplatser, när andra åker bil till jobbet tar jag cykeln så ofta det funkar osv. Det är som ett elixir, utan träning så dör jag tror jag. Eller snarare om jag inte får röra på mig så dör jag, jag slutar liksom fungera både fysiskt och psykiskt. Många tycker det är egoistiskt att lägga så mycket tid på träning som jag gör. Och det har man ju rätt att tycka. För mig är det en prioriteringssak, jag väljer att inte jobba mer än jag måste för jag vill hinna träna och umgås med familjen. Det fanns en tid då jag jobbade hur mycket som helst, och tyckte det var hur kul som helst och självuppfyllande. Nu tycker jag fortfarande att jobbet är jättekul men jag tycker träningen är roligare, så mitt val är lätt. 

Nu är det "vilovecka" fram till lördag och sen är det full fokus på cykling och brickpass. Jag kom på att jag inte gjort ett enda brickpass i år och det är bara fyra veckor till Vansbro Halvironman, ojojoj, hur ska det gå? Säkert helt ok, Vansbro är ju bara ett delmål, det är forfarande rätt långt till augusti...