Årets första dopp i havet

Årets premiärdopp ägde rum igår och det var ett väldigt snabbt dopp. Jag tvivlar på att det var mer än 10 grader i vattnet men jag hade ingen termometer så jag kan inte bevisa det. Svinkallt var det i alla fall och jag vågade inte släppa stegen eftersom jag var rädd att stelna och sjunka till botten.

Igår morse åkte vi till sommarstugan och Perry släppte av mig strax före Riala. Därifrån hade jag 22,5 km till vår brygga. Det var väldigt varmt och mina ben var rätt trötta efter en intensiv träningsvecka. Men jag kände att jag bara måste försöka göra nåt löparformen. Jag vill inte känna mig lika besviken efter maran som jag gjorde efter halvmaran i april. Så jag kämpade på. Och när jag nådde bryggan såg vattnet så inbjudande ut, men det räckte att sticka ner stortån för att inse att det faktiskt var rätt kallt.

Dags för premiärdoppet!

Resten av helgen förflöt utan nåt mer badande, men till barnens stora förtjusning hade vi lite krig med vattenpistoler. Vädret har varit underbart och det enda jag kan klaga på är att min pollenallergi håller i sig. För Timothy verkar det ha släppt lite och det är skönt. Idag cyklade jag hem från sommarstugan, en liten tur på 58 km och under den tiden hinner man dra i sig en hel del skräp i form av avgaser och pollen. Och nu har jag ägnat resten av dagen till att nysa och snyta mig och klia mig i ögonen. Jag överväger att anmäla mig till vintermaran i november, då kan jag i alla fall inte skylla ett dåligt resultat på höga pollenhalter...

Idag har Samuel varit på sitt första kalas hos en av sina förskolekompisar. Vi cyklade dit och jag cyklade såklart vilse och var helt genomsvettig när vi väl kom fram, försent, efter att ha avverkat typ alla backar i grannskapet med en 16 kg klump i barnsadeln som undrade om vi aldrig var framme. Kalaset var jättetrevligt och det var kul att hinna prata lite med några andra föräldrar. Barnen lekte hela tiden och hade knappt tid att äta tårta. På fredag fyller Samuel 3 år men nästa helg är han redan bjuden på kalas hos en annan förskolekompis så jag undrar när vi ska hinna klämma in ett barnkalas. 

Nu är Perry ute och cyklar med sina Gran Fondo-kompisar. Barnen sover och jag ska sätta mig i soffan framför TV:n och äta en andra middag. Sen blir det tidig läggning för att orka med en vecka full med aktiviteter. Tänk vad en helg kan gå fort!