Kanske sommarens bästa helg?

Helgen har varit en av de bästa på länge och detta trots att vi upplevt sommarens värsta åskväder. I fredags väntade vi besök av Tomas och Merci och barnen. De skulle komma kl 15 och vi undrade lite vad vi skulle hitta på för det regnade till och från under hela förmiddagen. Men precis som yr.no hade utlovat upphörde regnet på eftermiddagen och det blev en riktigt fin eftermiddag och kväll. Vi tjejer hann med en löptur och ett bad innan vi korkade upp champagnen. Eftersom jag cyklat en sväng på förmiddagen blev det en riktigt bra träningsdag. Sen blev det grillmiddag och även våra bästa grannar Lena och Gilda gjorde oss sällskap. Vi satt och pratade gamla minnen, lyssnade på gamla låtar och blev nostalgiska.  

Lördag förmiddag tillbringade vi på bryggan. Alla badade och solade och vilade lite trötta kroppar och huvuden. Efter lunchen åkte våra gäster hem och det började torna upp sig endel mörka moln på himlen. Vi blev oroliga eftersom vi skulle ha middag på vår terrass på kvällen. Framåt 4-tiden började det blixtra och åska och sen kom regnet. Och vilket regn! Det formligen vräkte ner i ungefär en timme och våra förhoppningar om att kunna sitta ute grusades totalt. Så vi bestämde oss för att vara hemma hos Åsa och Magnus istället i deras stora lantkök. Lagom till kl 18 sprack det dock upp och det blev en fin, men kylig, kväll. Men då hade vi redan bestämt oss för att äta inomhus. Magnus hade varit och storhandlat på Taylor & Jones och vi avnjöt en middag bestående av grillad lammsadel, en gäng goda korvar och en utsökt rotfruktsgratäng. Därtill bubbel och rödvin och avslutningsvis Renée Voltaires sommartårta. 

Idag, söndag, behövde vi alla en vilodag. Vi låg på bryggan halva dagen och jag passade på att simma lite. Det var nog det härligaste simpasset på hela sommaren. Idag skippade jag våtdräkten för att testa hur det var att simma i triathlonkläderna. Det var strålande sol, vindstilla och 22 grader i vattnet. Barnen lekte i vattnet bredvid och jag kände mig ovanligt lugn när jag simmade. I vanliga fall är jag ensam, vädret är inte alltid så bra och vid flera tillfällen i sommar har det varit väldigt blåsigt. Då tycker jag det är lite obehagligt och blir stressad vilket påverkar simningen och pulsen negativt. Men idag var det bara härligt och jag kunde ha simmat hur länge som helst. Efter ett tag lockade dock bryggan och jag unnade mig lyxen att ligga och sola en stund medan barnen lekte. 

Helgens bottennapp var barnens filmstund i lördags. Våra barn, framför allt Samuel, har under sommaren sett en film som heter Ponyo på klippan vid havet. En film av Hayao Miyazaki. Det är en fin och stillsam film med vacker handling och musik. Eftersom Samuel sett filmen minst 30 gånger tänkte vi för några veckor sen att vi kanske skulle inhandla nån mer film av Miyazaki. Vid ett tillfälle pratade vi om Miyazaki med vår granne, och tillika Kinaexperten, Kalle (han som fixade Kinamiddagen). Han rekommenderade några filmer så vi beställde en box med fyra. Två av dem var barntillåtna och en av dem tog vi med till middagen i lördags. Efter middagen satte vi på filmen åt barnen, som var i åldrarna 2 till 12 år. Efter en liten stund kommer Timothy ut till oss i köket och vill bara "kolla läget lite". Efter bara nån minut hör vi ett tjut ifrån Samuel och sen börjar han gråta hysteriskt. Timothy sa då: Jag förstår att Samuel blev rädd för till och med jag tyckte det var läskigt. Och efter ytterligare nån minut kommer 10-åringen ut till oss för att "filmen inte var så bra". Jag vet fortfarande inte exakt vad det var som var så läskigt, men jag ska ta reda på det väldigt snart. Och jag har lärt mig att aldrig låta barnen titta själva på en film som jag själv inte sett, även om filmen är barntillåten. Så Samuel får väl fortsätta titta på Ponyo ett tag till, han verkar inte tycka det är enformigt utan blir lika glad varje gång. Så varför ändra på ett vinnande koncept?  

Inte alls läskig!

Ganska så läskig!