I onsdags kväll hade jag svårt att föreställa mig hur vi på torsdagen skulle hinna organisera oss och packa för att komma iväg till Orsa Grönklitt för en långhelg med skidåkning. Men vi kom iväg även vi glömde endel grejer hemma. Jag som brukar vara ett under av effektivitet och organisation var helt enkelt för trött för att orka engagera mig. Förra vintern hände det flera gånger att vi stack iväg hemifrån kl 5.30 för att hinna få en skiddag extra , det fanns inte på kartan i år. Men när vi, efter vad som kändes som en evighet, anlände vi till Orsa Grönklitt kändes allt bättre. Stugan som Åsa och Magnus hade bokat var superfräsch och låg högt upp med fin utsikt. Det var massor med snö och fina spår. Efter en trevlig middag infann sig fjällsemesterkänslan även om vi inte var i "riktiga" fjällen.
Helgen förflöt sedan i en behaglig lunk. Jag hade inga ambitioner avseende skidåkning, så det var högst motvilligt jag hängde med Åsa ut i spåret på fredagmorgonen. Men väl där ångrade jag mig inte. Det var så tyst och stilla och så vackert med all snö i skogen. Så trots att det snöade o blåste och att jag inte hade nåt glid njöt jag av turen. Samuel hade bråttom ut i backen på morgonen och klädde på sig efter bästa förmåga, öppnade sen dörren och gick ut men kom in rätt snabbt igen.
Lättklädd
På eftermiddagen blev det lite slalom med stora barnen. Det var jättefint i backarna, massor med lössnö och rolig skogsåkning. Sen var det dags för dem att gå på barnens after-ski. Vi andra fick lite vuxentid tillsammans med Samuel.
Timothy och Elsa på Blåbärsstigen
Vuxen after-ski
Efter after-ski, bastu, skumpa och utsökt middag med gott vin bokstavligt talat däckade jag i soffan och dagen efter var jag faktiskt bakis, inte så rutinerat men sant. Perry och Åsa stack iväg och åkte slalom med Timothy och Elsa. Magnus tränade längdåkning och jag kände mest för att sova. Men jag tog mig samman och gick och hyrde en fjällpulka, bäddade ner en motvillig Samuel i den och kämpade mig runt 11 km-spåret. Samuel somnade efter 1 km och jag slet på; 14 kg barn + fjällpulkan i ett lagom kuperat spår var ingen lek när man är bakis. Men det gick och efteråt kände jag mig renad och nöjd, redo för nya trevligheter. Det blev ännu en mysig kväll i stugan där killarna och de stora barnen badade bastu och sen sprang ut och rullade sig i snön.
Utslagen efter 1 km
En weekend går alldeles för fort. Jag hade gärna stannat längre men det gick inte den här gången. Jag ångrade nästa att vi valde bort skidåkningen v 11 till förmån för solen och värmen, men det ska bli skönt med solsemester också. I söndags åkte jag ett längdpass på morgonen innan vi lämnade stugan. Sen åkte vi skidor till en våffelstuga med barnen. Timothy tyckte det var jättekul och åkte 3 km och ville åka mer. Det gjorde mig glad, tänk om några år kan vi gå på tur tillsammans!
En glad liten skidåkare i vinterlandet
Det blev en riktigt bra träningshelg för mig, 33 km skidåkning varav 11 km med fjällpulkan. Men framför allt blev det en underbar avkopplande helg tillsammans med goda vänner. Om jag summerar förra veckans fysiska aktiviteter så blev det två jobbcyklingar, ett simpass och tre längdpass. Riktigt bra med tanke på hur risig jag känt mig. Nu kommer det bara bli bättre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar