Ally mitt i livet: Ibland har storleken faktiskt betydelse

Perry och jag tillbringar helgen i Högbo Bruk utanför Sandviken. Vi bor i en mysig smedstuga, cyklar MTB och äter enorma mängder god mat.

Vår helg inleddes i igår kväll då vi lämnade barnen hos mamma i Norrtälje. Det var två nöjda små sötnosar som vinkade hejdå till oss. Vi styrde bilen mot Högbo Bruk. Våra kompisar Brita och Mattias bodde i stugan bredvid vår och vi mötte upp dem för en gemensam middag på Brukshotellet. Vi lyxade till det med en 4-rätters och god dryck till det. Vid halv-12 däckade vi i de inte alltför sköna sängarna.

Efter en minst sagt rejäl frukost kvitterade vi imorse ut våra cyklar och gav oss iväg på dagens första tur. Miljön var otroligt fin och vädret var fantastiskt, lite kyligt på morgonen men sen kom solen fram och värmde oss. Vi körde först en sväng på drygt 20 km och sen ytterligare en 10 km runda. Hyrcyklarna var kanon och det var första gången jag körde på en 27,5 tums MTB med breda däck. Min egen gamla MTB är 15 år gammal och en 26 tummare med betydligt smalare däck. Och visst var det skillnad. Jag tyckte att det gick oväntat bra över stock och över sten, det var ju ändå två år sen jag körde sist och innan dess typ 8 år sen. Sen sa Perry, som kämpade på på sin gamla MTB, att det är mycket lättare att köra på de nya modellerna och jag insåg att storleken kanske har betydelse trots allt? Brita och Mattias hade till och med 29 tums hjul på sina hojar och det gick superbra för dem trots att det var första gången de körde. En kombination av bra material, talang, vackert väder och fina omgivningar gjorde deras första MTB-tur till en fantastisk upplevelse. Slutsatsen blev att det är bara för Perry att köpa en ny MTB om han ska fortsätta med den sporten.

Vid lunchtid var det dags för vårt sällskap att åka hem. Men först intogs en rejäl lunch på Brukshotellet. Perry och jag tog en liten paus efter maten men sen körde vi ytterligare 17 km på eftermiddagen. Jättehärlig skog och lagom tekniska stigar. Tyvärr gillar min vänstra tumme inte att köra MTB efter ledbandsskadan för två år sen, men en fantastisk dag i skogen fick vi i alla fall. Jag lämnade motvilligt tillbaka min lånecykel och gick sen in på hotellet för att frossa i fikabuffén. Som tur var var vi lite sent ute vilket innebar att det var väldigt urplockat. För jag var inte ett dugg hungrig och knappt ens sugen. Men om det ingår en fikabuffé i bokningen så äter man i alla fall lite om man är gift med en smålänning. Och det gjorde vi. Sen hade jag sett fram emot en eftermiddag i SPA:t innan middagen men det var fullt så vi gick hem till vår stuga och softade. Innan middagen tog vi en promenad i området för att hinna bli lite hungriga. Det är jättefint här och finns mycket att göra för stora och små så vi kommer åka tillbaka och då ta med barnen.

Sen var det dags för middag, en 4-rätters igen. Vi blev lite hungriga när vi väl började äta. Maten var ok men inte fantastisk men den slank ner. Nu är vi mätta och trötta så det blir tidig sänggång för imorgon väntar en ny halv träningsdag innan det är dags att återvända hem till Stockholm. Sov gott!