Glad skidåkare nådde Mora efter nio mil i snöoväder

Den 27 februari var det så dags att göra come back i skidspåren mellan Sälen och Mora. Ganska exakt 10 år sen sist. Träningen hade gått över förväntan, även om den störts av ständigt återkommande infektioner hela hösten och vintern. Men jag klarade mig iaf ifrån influensan som härjade i hemmet två veckor innan loppet, vilket medförde att mannen inte kunde ställa upp som planerat. Så jag fick ta tåget till Mora och lyckades fixa boende i sista sekunden.

Morgonen börjar ok. Havregrynsgröt och en smörgås, sen sportdryck i bussen påväg till starten. Vädret var bra, inte för kallt men mulet och de hade lovat snö under dagen. Jag hoppades innerligt att prognosen var fel. De som åkt Öppet Spår dagen innan hade haft perfekta förhållanden och personliga rekord sattes på löpande band. Medelmåttiga åkare gick under 7 timmar och på upploppet såg de ut som de varit ute på en söndagstur. Alla var glada och vinkade till kamerorna vid målet. Så ville jag också ha det!

Men så blev det inte. Starten gick och jag märkte ganska snart att spåren var snabba och bra. Det gick som vanligt trögt upp för backen men sen kunde man staka på rätt bra trots motvind på myrarna. Kilometertiden blev bättre och bättre och jag kände mig stark och tyckte det var kul. Ända tills jag var tvungen att slänga mig ner i en backe på grund av att det låg en finsk åkare i spåret framför mig. Svanskotan och två fingrar på ena handen fick ta emot hela smällen. Konstaterade att inget var brutet och kämpade vidare med ena staven i penngrepp. Efter ett par mil började det dock snöa och det blev bara värre och värre. Spåren blev sämre och sämre och till slut var det bara två åkbara spår kvar, vara ett var bra eftersom alla åkte där, medan omkörningsspåret var trögt. Så det blev till att inrätta sig i ledet och tuffa på. Resan till Mora blev ganska jobbig och sista milen fanns det inga spår kvar alls utan vi kämpade fram i snömodd. Väl inne på upploppet utspelade sig inte samma glädjescener som dagen innan, men jag var iaf mer än glad att jag tog mig i mål på under 8 timmar en dag som denna. Godkänd come back! Tiden räcker till en plats i startled 7 i nästa års Vasalopp och anmälan är redan betald!